Jag älskar nördar!

Krönika publicerad i Skaraborgsbygdens Tidning

Jag uppfostrades med att kunskap är det viktigaste som finns. Mamma var lärare och mormor lärde mig att läsa långt innan jag började skolan. Vi bodde granne med biblioteket och där bredde hela världen ut sig för mina fötter. I tonåren var den årliga bokrean viktigare än min egen födelsedag. Jag minns hur jag redan på mellanstadiet balanserade hem femton band om den svenska historien på min cykel.

Vetgirigheten har jag burit med mig genom livet.

Jag kan till och med läsa och lyssna till sådant som jag egentligen inte är så särskilt intresserad av, speciellt när människors kunskap går över i passion. Jag lyssnade på radion nyligen och hörde en professorstyp berätta om att bananflugor egentligen bara är ett samlingsnamn för flera olika slags flugor. Sedan höll han en längre, passionerad utläggning och jag var tvungen att sitta kvar i bilen bara för att höra honom prata klart. 

Och ja, jag kan totalt förlora mig i ett naturprogram om gnuer på någon savann, en dokumentär om handgjorda längdskidor av björk, sömmerskor i Ouagadougou eller nyheter från Sápmi.

Så, det kanske inte är så konstigt att jag älskar nördar!

Nörd kommer från engelsk slang och är ett namn på den som vågar snöa in totalt på något. Enligt Nationalencyklopedin betyder nörd ’en enkelspårig och något löjeväckande person med fanatiskt detaljintresse’. Svenska Akademiens ordlista beskrev fram till för bara något år sedan nörden som, kort och gott, ’en tönt’.

Men det globala nörderiet håller på att slå tillbaka.

Numera firas den internationella nörddagen den 25 maj varje år, syftet är att uppmärksamma alla spännande, roliga och udda intressen som nördarna ägnar sig åt.

Själv måste jag erkänna att jag mest är avundsjuk på nördarna. 

De som känner mig väl brukar säga att jag också kan snöa in på saker. Men, skillnaden mellan mig och en tvättäkta nörd är att jag tröttnar efter ett tag. Jag tittar upp och hittar något annat som fångar mitt intresse och så går jag lika entusiastiskt igång på det. 

Därför kommer jag aldrig att lyckas bli en riktig nörd. 

Jag har istället insett, accepterat och förlikat mig med att jag är den borne generalisten. Jag hade funkat i valfritt frågeprogram på TV, helst På Spåret. Jag kan nämligen lite ditt och datt om det mesta och de flesta. 

Just därför vill jag hylla nördarna, de som verkligen kan grotta ner sig i ett ämne. Jag vill alltid hylla olikhet, uppmuntra mångfald och uppskatta den som är min raka motsats. 

Att ingen är, gudskelov, den andre lik är den största rikedom vi människor har.

Så, jag tycker att det är dags för nörd att sluta vara ett stickord i våra uppslagsböcker. 

Och i botten av mitt resonemang ligger något djupare, nämligen varje människas självklara rätt att få vara just den de själva väljer att vara.